Första gången

Ja med första barnet så är det ju många "första gången" som ska passeras. Den senaste veckan har vi besökt dagis och anmält L till dagiskön. Första födelsedagen närmar sig ju med stormsteg, och det dyker upp så många frågor i huvudet:

Tårta, vad gillar en ettåring för tårta? Inte för att han ska äta mer än en liten smakbit av den, men ändå. Och kan man ha ett ljus i tårtan? En kompis rådde oss att ta glass i stället för tårta, och även om det kanske skulle gå hem bättre hos samtliga närvarande barn så är det något inom mig som ändå håller fast vid tårtidén som om den vore en livboj.

Present, vad ska vi ge honom? Han kommer alldeles säkert att få massor med saker från släkten, och är det inte egentligen själva öppnandet av paket som är roligast för en ettåring?

Hur dags ska vi börja firandet? L har ju ganska sena vanor, men kusin I däckar ganska tidigt (=i normal tid för ett så litet barn) på kvällarna.

När han börjar på dagis, vilken storlek på kläder kommer han att ha då? Och hur mycket extrakläder behövver man för att det ska gå runt med att ha ett par ombyten på dagis? Och var ska vi i så fall göra av alla dessa kläder?

Det här var ett urval och många frågor blir det, men det blir säkert som med det mesta annat sedan vi fick honom. Det löser sig helt enkelt. Vi känner oss fram till något som känns bra för oss och så kör vi på det.

Snart på språng

Nu är det inte långt kvar tills L går. Han står i knappa tio sekunder för sig själv på golvet ibland, och som mest har han tagit tre steg utan att hålla i sig (skedde för första gången torsdagen 30 augusti, så han var lite drygt 11 månader).

Förutom detta "pratar" han mycket mer nu än han gjorde för bara någon vecka sedan. Han kan hålla långa mono- eller dialoger med flerstaviga språkljud.

Vi hade mammafika här hemma i onsdags. Det är så skoj att kika på de andra småttingarna och se vad som har hänt med dem över sommaren. Det märks rätt tydligt vad deras föräldrar brukar leka med dem, för en del var duktiga på en sak och andra på något annat.

Och så är det mindre än en månad kvar tills L fyller ett år. Det känns rätt märkligt, tiden har gått så oherrans fort. Hans mormor ligger på om en önskelista, men vad tusan önskar man sig till en ettåring???? Duploklossar har jag i alla fall kommit på, det kommer han att kunna ha roligt med länge.