Sura slantar

Igår var vi på mötet med stadsbyggnadskontoret och kommunen för att reda ut vad det egentligen var som var problem. Det visar sig att av det som ser ut som om det är vår tomt när man tittar på den i verkligheten är det en nästan fyra meter bred remsa i norra kanten som tillhör fastigheten Mörarp 3:5 istället för vår fastighet. Dock tillhör den marken kvarteret enligt detaljplanen som fastställdes 1944. Mörarp 3:5 ägs av tt dödsbo från 50-talet, men kommunen taxerar för marken (vilket är skumt och inte borde fungera, men det är i vilket fall som helst inte vår huvudvärk). Om inte detaljplan och tomtkarta stämmer överens så kan man inte få bygglov. Så kommunen vill nu sälja oss den remsan mark och dela på kostnaden på det som kallas "förrättningen", dvs att kartor ritas om och alla papper upprättas så att allt stämmer.

Det skulle för oss innebära en kostnad på 15 000 kr. Alternativet är att vi inte köper marken av kommunen, men i så fall får vi bekosta hela förrättningen själva, vilket innebär en kostnad på 15 000 kr. Och det måste göras, för annars stämmer inte kartorna med detaljplanen och då får vi inte bygglov. Så hur vi än vänder oss kommer vi att behöva betala mer pengar för mark som vi redan trodde att vi hade. Surt.

Lägg därtill att vi enligt detaljplanen inte får bebygga de fyra meterna som nu är kommunens, samt ytterligare 2 meter i den norra delen av tomten. Ska vi då lägga huset som vi hela tiden har tänkt, innebär det att huset hamnar ganska mycket mitt på tomten istället för i ena kanten. Det delar upp trädgården på ett sätt som vi absolut inte vill, så vi får nog se till att tänka om där... Igår kväll var vi rätt deppiga skall jag säga.

Men lite gladare är vi idag. B från stadsbyggnadskontoret ringde tillbaka idag och hade förhandlat med kommunen och kommit överens om att vi bara behöver betala för markremsan samt "vår" del av förrättningen, en totalsumma på 8 000-10 000 kr. Det är fortfarande sura slantar, men det känns betydligt bättre. Kommunen ska nämligen i samma veva rätta till ägandeförhållandena kring Mörarp 3:5, och det måste de göra i vilket fall som helst, så jag antar att det är därför B har lyckats så bra. Vi är synnerligen tacksamma.

Kommentarer
Postat av: Annika

Det där låter ju rätt så rörigt måste jag säga. Metrar hit och tomtgränser dig... usch.. tråkigt, och jobbigt! Hoppas verkligen att det löser sig till det bästa.

Kram.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback